Visning, Håkan Elofsson, Omväg

Håkan Elofsson
Omväg

Presentation 15 sept. kl 15.00

Sturehofs salonger, övervåningen.

O M V Ä G / B E R L I N / H Å K A N E L O F S S O N

Trettiosex fotografier: Fine Art Ink Print Hahnemuhle Matt FineArt Photo Rag Ultra Smooth

Kamera: Fujifilm X-PRO 2. Fujinon 27 mm 1:2,8

Brev: Håkan Elofsson Text: Peter Kihlgård

Originalmålning låda: Astrid Sylwan

Möbel: Obscura av Jonas Bohlin Numrerad upplaga: 25 + 10 AP

Musik: Mats Gustafsson

Grafisk formgivning: Greger Ulf Nilson

Låda: Flodstrands Bokbinderi Tryck: Lilla Tryckeriet

Solanderlåda: Numrerad 1 – 25 + 10 AP

Berlin är första staden i en en serie av fem. En stad för varje fack i Jonas Bohlins specialritade möbel Obscura. Lådorna kommer att tillverkas i 25 numrerade exemplar per stad, med 30-40 numrerade Fine Art printar, Berlin innehåller 36 stycken. Olika konstnärer kommer att klä varje låda med ett unikt verk. Först ut är Astrid Sylwan som tagit sig an Berlin.

Peter Kihlgård har specialskrivit en mininovell som följer med varje låda. Andra författare kommer att skriva för de andra fyra städerna.

Saxofonisten Mats Gustafsson kommer att tolka de olika städerna. Resultatet blir en numrerad exklusiv Vinyl som ingår.

Nästa låda utkommer 2025 och staden blir Seoul.

VIKTIGT –
Hela projektet genomförs med människor som Håkan Elofsson känner och tycker väldigt bra om.

”Jag är för gammal för något annat.
Vänskap är till och med viktigare än kultur. ”

Håkan Elofsson

Se mer här.

del I av Omväg är Berlin. Här är Håkan Elofssons ord om det projektet.

OM BERLIN

Berlin är den första delen i en serie om fem städer. Jag kallar den Omväg. Projektet går ut på att ta en omväg för att hitta hem.

Hem i betydelsen hitta tillbaka till lusten och nyfikenheten, den som för en blyg ung Håkan revolutionerande upplevelsen att kunna titta på världen i skydd bakom en kamera. Senare en ännu viktigare upptäckt: att kameran inte bara är en sköld utan framför allt en nyckel till dörrar jag inte visste fanns.

Alla dessa oräkneliga möten på gator, arbetsplatser, barer, parkbänkar, hotell, bussar, tågstationer.

Möten som ibland bara var ögon som möts, ibland en fika, eller ett par pilsner och då och då möten man bär med sig hela livet.

Man blev en samlare av möten, människor och situationer.

Men för några år sedan gjorde jag den ohyggliga reflektionen att jag var trött på mina egna bilder. Jag kände igen mönstren, kompositionerna och sättet att bygga berättelser. Upptäckten av att det inte bara var kroppen som stelnat med åren utan även att ögat inte var inte var lika nyfiket och vaket som förr var förlamande.

Då, plötsligt hittade jag den där dörren som stod lite på glänt, en inbjudan till en vernissage i New York och en insiktsfull fru som sa att just nu har vi råd, åk och försök hitta hem. Jag tog med mina absolut bästa skor, ett kamerahus och ett objektiv. I sju dagar gick jag planlöst runt i New York och fotograferade allt jag reagerade på, en underbar känsla av frihet växte dag för dag. Ingen beställare, ingen tanke på vad bilderna skulle användas till, bara nyfikenhet och förväntan på vad som fanns runt hörnet.

Väl tillbaka kastade jag mig över materialet och började välja, beskära och forma. Eftersom jag inte hade något slutmål med bilderna kunde jag göra vad jag ville, en del blev kvadratiska, andra blev avlånga, några blev absolut bäst svart/vita -det blev en lek med maximalt uttryck i varje bild. Efter ett tag upptäckte jag att den här märkliga mosaiken blev mitt personliga porträtt av staden

Lusten var tillbaka, dörren stod på vid gavel och jag kunde överraska mig själv igen

– Håkan Elofsson

Medverkande i Omvägs första del Berlin,
är författaren Peter Kihlgård, som bidragit med en text, denna text kommer att framföras av Johan Rabaeus under visningen den 15 sept.